Vi känner samhörighet inte bara med det förflutna, utan också med framtiderna som inte materialiserades, och med de andra varianter av nuet som förefaller löpa parallellt med det vi accepterat att leva i.
Brian Eno
Man bör inte kopiera en bok från Internet. Man bör skriva en egen, sa min agent. Hon hade läst mina tvåhundra sidor och lyckats hitta brottstycken av innehållet lite varstans på nätet.
Så det är inte sant alltså, svarade jag, det där att medelmåttan lånar och geniet själ?
Jag visste mer än väl att jag var en latmask. Men jag visste också att jag kunde skriva. Mina första böcker hade alla blivit utgivna. På små förlag visserligen och med medelmåttiga omdömen från recensenter, men ändå. De stod i en färgglad rad på bokhyllan. Jag var stolt över dem och jag kunde livnära mig på intäkterna.
Min första bok var en fantasyroman som hette Förklararen. Boken blev översatt och utgiven utomlands. Till min stora glädje även i usa (The Declarationist). Den fick kultstatus i vissa nät-tidningar och bloggar och det talades om att den skulle filmas. (Detta var under fantasyvågen efter första Sagan om Ringen-filmen, när allsköns mer eller mindre ljusskygga producenter och bolag dammsög marknaden i jakt på filmbart fantasymaterial.)
Därefter skrev jag två populärvetenskapliga böcker om Indien. Faktamaterialet samlade jag ihop på nätet. Där finns stora textsjok om landets historia och kultur 
och om man ändrar lite här och där så ser det ut som äkta vara. Böckerna kallades originella därför att jag hävdade vissa egna och dittills aldrig framlagda teorier. Jag påstod bland annat att indiernas förfäder kom från Sirius och att de därifrån tog med sig nachosteknik och kunskap om hur hur man genmodifierar gringos. Att hälften av dem var förklädda eskimåer och att den andra hälften utvandrat från Island. Som bevis använde jag grottmålningar i Uttar Pradesh och förhistoriska kartor från källaren på nationalbiblioteket i Madras, vilka hade tatuerats på människohud som mumifierats och förvarades i lerkärl.
Ingen gitte granska uppgifterna närmare. Böckerna blev köpta och lästa och jag fick mängder med brev från konstiga människor. Jag skrev en deckare betitlad Åter till det kalla berget och sedan en samling erotiska noveller. Min sista bok var ett storverk på sjuhundra sidor om Swedenborgs liv och religiösa föreställningar. I den förde jag långa samtal med Swennis (som var det han ville bli kallad). Samtalen hade kanaliserats till mig direkt från Swennis himself. Han befann sig i den himladomän som ärkeängeln Rafael gjort honom till envåldshärskare över. Jag trodde karln var söndertuggad och att ingen skulle orka läsa en rad till om honom. Men boken sålde bra och uppskattades av både kulturelit och recensenter. Radion gjorde ett specialprogram och min karriär fick en rejäl skjuts. Jag fick bland annat erbjudanden om att föreläsa vid Ordo Templis Orientis och The University of Wisconsin.
När man skriver måste man disciplinera sig. Man måste stiga upp tidigt varje morgon och skriva fram till lunch. Sedan äter man något och kanske tar en promenad. Därefter ett skrivpass till innan det är dags att bänka sig framför teven. Televisionen är den i särklass bästa inspirationskällan för en författare. Där finns väldiga mängder stöldbegärliga idéer och användbara uppslag. Allt är redan sagt och skrivet, dikterat, dokumenterat och dramatiserat - och finns tillgängligt på teve. Det finns ett begränsat antal grundberättelser med tillhörande komplikationer och dessa måste gång på gång tuggas om. Alla såpor och äventyrsserier och till och med dokumentärer är variationer på dessa teman.
Grundberättelserna är närmare bestämt tolv till antalet. Deras utanverk varierar. Figurer och rollkaraktärer, språkdräkt och miljö skiftar. Men grundintrigerna bygger på det begränsade antal konfliktsituationer som man som människa kan hamna i, och på de frågor och funderingar som dessa inte sällan ger upphov till:
1. Den ensamme mot mobben.
2. Mobben mot den ensamme.
3 Är jag ond eller god?
4. Jag längtar efter något som jag ännu inte har men så fort jag fått det börjar jag längta efter något annat.
5. Skuld och ansvar.
6. Jag vet att jag skall dö men vill helst inte tänka på det.
7. Jag känner mig död. Måsta jag börja äta lyckopiller igen?
8. Jag är ett hav av bubblande glädje – han/hon älskar mig – detta tillstånd kommer att vara för evigt/detta tillstånd kommer inte att vara för evigt.
9. Nu flyttar jag hemifrån / gör slut med min partner / säger upp mig från jobbet / griper en pil och skjuter en albatross / ensamseglar över stilla havet / minkar mig ful / super mig full.
10 Skall jag döda mig själv eller någon annan?
11. Jag vägrar att förändra mig, fast jag vet jag att jag måste.
12. Jag borde verkligen inte göra det, men jag gör det ändå varje dag minst en gång före lunch.
Dessa tolv teman (notera det intima sambandet mellan dem och djurkretsens karaktärer) och variationer på dem, strömmar dagligen och stundligen emot oss i tidningar, tidskrifter böcker, tv och Internet. Tolv teman som tuggas, ältas och bearbetas in absurdum. I såpor, nyhetssändningar, reklaminslag och filmer. Detta är givetvis ett fängelse. Inte ett straff kanske men likväl en oerhörd begränsning.
Det finns otaliga exempel på hur författare försökt spränga dessa ramar och åstadkomma något nytt. Det finns lika många exempel på hur de misslyckats. Om man vill skapa en berättelse med början, mitten och slut, som äger en dramaturgi som väcker ett intresse som inte avstannar, ja, då måste man följa reglerna. Åtminstone om man vill dela det man skriver med någon annan.(Det är en aning annorlunda med poesi. Poesin är friare. I den kan man uttrycka sig utan att vara begriplig. Men det är ändå erfarenheten av att vara människa som man skildrar och en igenkänning i någon form måste infinna sig hos läsaren/konsumenten/kunden/avnämaren. Igenkännandet kan skapa känslor av glädje, sorg, rädsla, äckel, lycka eller avsky. Djur skriver inte böcker. Jag har många gånger undrat varför.)
Din uppgift på denna skrivarkurs blir att konstruera ett helt nytt och originellt tema som 
aldrig tidigare funnits i någon form. Uppgiften kan tyckas svår, men den är det säkraste sättet att göra succé som författare. Vår firma har hjälpt tusentals amatörskrivare att nå framgång och det är bara genom att till punkt och pricka följa våra råd som du kan lyckas. Som du kan nå försäljningslistornas förstaplats. Kom ihåg att när det gäller att bli framgångsrik författare så finns inga genvägar.
Jag lade ned kurshäftet bredvid mig på sängen. Att jag blivit antagen innebar inte att jag var tvungen att börja genast. Jag famlade under täcket, hittade fjärrkontrollen och knäppte på teven. Kollade nyhterna. Kommando Jesus-Kristus hade spräng ännu en moské. Nu för tiden gick det inte en dag utan att människor lemlästades och dog. Efter ISIS kärnvapenattacken i Tel Aviv hade Israel upphört att fungera. Kaos och laglöshet rådde i hela mellanöstern, södra Europa, västra usa och nordöstra hörnet av Kina.
Fortsättning följer …
