söndag 17 november 2019

Berlinmurens fall och den (o)mänskliga naturen


Jag besökte nyligen utställningen 30 Jahre Friedliche Revolution – Mauerfall i Berlin. Utöver bilder och pregnanta citat bjöds jag på mycket vacker nyskriven kör- och orkestermusik.

Jag har grubblat sedan dess på vad vi kan lära oss av det som utspelade sig där och då. Mest av allt har jag frågat mig hur det kom sig att vissa människor i väst, i Sverige, hängivet försvarade Berlinmuren och öststats-kommunismen. Regimernas kriminalitet var uppenbar för de flesta, men några vägrade se den. Varför? 

I dag är det vanligt att politiker ställda inför sin egen brist på klarsyn och sunt förnuft kommer undan om de förklarar att de varit naiva. Detta borde inte vara en acceptabel utväg för den som aktivt försvarat brott mot mänskligheten.

I DN skriver Janne Josefsson om försöken ställa vänsterpartiets  partiledare Lars Werner till svars, och hur denne höll sig gömd sin villa:

Tre dagar innan Berlinmuren rasade samman överräcktes ett brev till diktatorn Erich Honecker där det svenska partiet ger sina lyckönskningar i det socialistiska samhällsbygget, undertecknat med ”kommunistiska hälsningar” från Lars Werner.

- xxx -

I dagarna är det precis 30 år sedan Berlinmuren föll. Vänsterpartiet hade då, trots löften om uppgörelser med sitt förflutna, gjort allt för att dölja sanningen om deras förtigande om förtrycket i öst. ”Den antifascistiska skyddsvallen” kallade de svenska kommunisterna gärna muren, denna skamfläck och symbol för kommunistisk terror, diktatur och förtrampandet av demokratiska fri- och rättigheter.  

Många vuxna, relativt välutbildade och får man förmoda tänkande och reflekterande individer vägrade alltså, likt de tre aporna, att se vad som verkligen utspelade sig. 
Tillsammans med en grupp likasinnade befäste de fortlöpande ett inre, mentalt självbedrägeri syftande till att till varje pris hålla sanningen borta. I längden höll inte strategin. Till sist var själva verkligheten så överväldigande att muren brast, bokstavligen och bildligt, och sanningen väller fram. 


 Den här sortens förnekande kan iakttas på många håll. Ett aktuellt exempel är de som i dag vägrar se allvaret i den tragedi som våldet och utvecklingen i Sverige innebär. I mångt och mycket liknar deras förnekande försvaret av diktaturerna i öst.

Strategin känns igen på hur man till varje pris relativiserar, oavbrutet flyttar fokus och söker irrelevanta förklaringsmodeller. I stället för att se verkligheten i vitögat och kalla sakerna vid deras rätt namn, konstruerar man en lögnaktig bild, byggd på hur man vill att världen ska se ut. Ett känslomässigt och ideologistyrt önsketänkande som i de grövsta fallen tycks näst intill tvångsmässigt.

Den falska bild man kollektivt bestämt sig för att anamma, används för att tysta åsiktsmotståndare. Inga invändningar eller nyanser tolereras, för då riskerar muren att brista. ”Sverige har aldrig varit tryggare”, säger man. ”Det har alltid sett ut så här”. 

Den brutala gängkriminalitet som saknar motsvarighet i västvärlden kallas i Magasinet Paragraf ”… några enskilda händelser med stort massmedialt genomslag” George Orwell kunde knappast formulerat det bättre.

Det sätt på vilket väl utvald statistik används för att rättfärdiga hållningen känns också igen. Med hjälp av siffror kunde diktaturkramarna visa att det i det kommunistiska öst varken fanns fattigdom eller arbetslöshet, att det rådde jämlikhet mellan könen och att industrin producerade det folk verkligen behövde. Till skillnad från de konsumtionsvaror som de förhatliga kapitalisterna i väst, i syfte att berika sig, försåg konsumenterna med. Marx devis - Av var och en efter förmåga - åt var och en efter behov - hade förverkligats i praktiken.

I dag, trettio är efter murens fall är det svårt att hitta folk som försvarar dess existens och det politiska system som gjorde den möjlig. Sanningen har triumferat. Men samma typ av verklighetsförfalskning, samma blindhet, samma ideologiska patologi, frodas ännu på många håll. Det krävs bara en snabb titt på historien för att inse att sådana attityder är livsfarliga.  

Låt oss tillsammans genomskåda och punktera den sortens demagogi, var helst den sticker upp sitt fula tryne.









1 kommentar:

  1. Goddagskamrater, jag heter Karin Wandås-Lilja från Stockholm, jag är läkare av yrke, 47 år. Läs mitt sanna livsvittnesbörd, jag har en positiv avsikt att denna information kommer att hjälpa någon som läser den här artikeln just nu att återställa bruten äktenskap och återställa förlorade kärleksförhållanden inom två dagar. Efter att ha varit i förhållande med Grønseth i flera år, han gick upp med mig, jag gjorde allt för att få honom tillbaka att älska mig, men allt jag gjorde var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, jag frågade honom med allt jag har, jag lovade men han vägrade. Jag förklarade mitt problem till min kollega på jobbet och hon föreslog att jag snarare skulle kontakta en kärlek spellcaster som kan hjälpa mig att stava det tillbaka, men jag är den typ av person som aldrig trodde att kärlek stavdelning fanns eller fungerade, jag hade inget val men för att pröva det, mailade jag spellcaster-kanalen och han sa till mig att det inte fanns något problem att allt skulle gå bra innan tre dagar, att mitt ex kommer tillbaka till mig innan tre dagar, han kastade Love spell-delen i luften och överraskande andra dagen var klockan 3.00. Min ex-kärlekspartner ringde mig på min mobiltelefon, jag blev så förvånad över att jag svarade på telefonsamtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket . Jag var så glad och det var så vi började leva tillsammans lyckligt. så här kan du nå honom om du behöver hjälp .doctorigbinovia93@gmail.com eller whatsapp på +2348144480786 eller så kan du också kontakta honom på viber på +2348144480786 ta saker för givet och det kommer att ta från dig

    SvaraRadera